Varje levande varelse har en mycket stor mängd gener i sin arvsmassa. Lite förenklat kan man säga att generna uppträder i par och i varje par kommer alltid en gen från modern och en från fadern.

BB eller Bb

Varje gen har sitt speciella lokus, sin egen plats i arvsmassan. Endast de gener som är alleler kan ta plats där.

Ibland får en unge en likadan gen, t.ex. grön kroppsfärg, från båda föräldrarna och då blir den homozygot, dvs den bär bara på grönt anlag. Om istället en unge får olika anlag från sina föräldrar, t.ex.grönt från den ena och blått från den andra, blir den heterozygot - i detta fall grön split blå, och kan till nästa generation lämna det ena eller det andra anlaget vidare, men bara ett till varje unge - det andra anlaget måste ju komma från den andra föräldern.

Den ursprungliga, vilda undulaten är homozygot och bär vildformen av varje gen i dubbel uppsättning. Av dessa gener har sedan skett en stor mängd mutationer. Ibland är den muterade genen dominant (eller ofullständigt dominant) gentemot den vilda genen. Ibland är mutationen recessiv och då krävs det att den uppträder i dubbel uppsättning för att bli synlig för ögat.

Man kan beteckna de olika generna på olika sätt, men jag tycker att det enklaste systemet är att använda alfabetets bokstäver. En stor bokstav betyder då att genen är dominant (fullständigt eller ofullständigt) och en liten bokstav betyder att genen är recessiv. Endast de gener som har samma bokstav är alleler. Några exempel:

A = grå faktor

En bbDD

a = avsaknad av grått

B = grönt

by = gulmaskad blå (ja! det finns tre olika typer av gulmask, men här förenklar jag)

b = blått

C = normal (full) kroppsfärg

cw = vitvinge

cg = gråvinge

cd = skuggvinge

D = mörk faktor

d = avsaknad av mörk faktor

P = holländskbrokig

p = normal (inte holländskbrokig)

R = normal

r = danskbrokig

Sp = spangle

sp = normal

T = australbrokig

t = normal

V = violfaktor

v = avsaknad av violfaktor

Det finns naturligtvis många fler mutationer av dessa autosomala (ej könsbundna) anlag, men det räcker med de vanligaste.

Varje fågel har också två könskromosomer; antingen XX som ger en hane eller XY som gen en hona.

Y-kromosomen innehåller inte mycket och inget man behöver i läran om varieteterna.

X-kromosomen däremot kan innehålla en del anlag, som alla är recessiva, t.ex.:

Xc = isabell

Xi = ino

Xo = opalin

Dessa är inte alleler, utan kan uppträda samtidigt - en kromosom kan alltså vara Xcio eller någon annan kombination.

När man vill ge en fågel sin genetiska beteckning med dessa symboler behöver man inte ta med alla. Den bokstav som inte finns med utgår man ifrån att den är homozygot för viltformen. Det som direkt rör färgen, b-genen och även d-genen, brukar dock alltid vara med.

Hängde ni med?

Utnyttjade källor/författare:
Åsa Fahlgren, Sverige

Det är ännu inte någon som har kommenterat denna sida.