•    Parbildning hos undulater
  Skapat: [ den 19 januari 2007] av: pernilla
  Undrar hur ni uppfödare brukar göra? Låter ni endast sympatipar häcka el. väljer ni ut paren själva utifrån utseende, färger osv. Antar att det beror på vilka mål ni har med eran avel.
  
  Jag har ett mindre antal undulater 13 st i en voljär. Två av honorna är det dags att låta häcka, om de inte ska blir för gamla för äggläggandet. Problemet är att de verkar vilja ha samma hane just nu. Hanen är en koboltblå standard. Honorna är, en koboltblå australbrokig och den andra en lutino. Lutinon har även setts para sig med en annan hane, en grågrön hollandsbrokig undulat. Den koboltblå australbrokiga honan har endast parat sig med den koboltblå standardhanen. Jag har en hona för mycket så att säga, så jag antar att det är mitt eget fel att det blivit så här. Skulle ni välja själva vilka som skulle sättas ihop för häckning el. först skaffa en annan hane till och se vad som sker? Jag har bara låtit två par häcka tidigare och då hade de själva valt partner. Har läst olika om detta med parbildning hos undulater. Ibland att de bildar livslånga par och ibland inte. Vet iallafall att de kan ta en ny partner om partnern dött. Så är fallet med en äldre hane som jag tagit över. Han hittade en äldre hona hos mig som tur var.
  
  Visst kan undulater para sig med olika hanar så att ungarna i samma kull är halvsyskorn? Tror att jag läst om det på nätet någonstans. Det blev många funderingar idag är mkt tacksam för era svar.

•    Besvarat: [ den 19 januari 2007 ] av: Åsa Fahlgren Medlem av Nordisk Undulatforum

  Undulater är inte trogna sin partner, utan byter friskt om de ha chansen. Det stämmer också attde kan para sig med flera hanar och få halvsyskon i samma kull - sådant vill man naturligtvis undvika.
  
  Jag bestämmer vilka som ska bli häckpar i min uppfödning, men jag är inte helt blind för vilka som fattat tycke för varandra och passar det sig bra så får sådana parbildningar bestå (så länge de nu gör det)
  
  Eftersom tydligen dina honor redan parat sig, så tycker jag att du ska sätta dem i var sn häckbur och låta det gå en dryg vecka. Sedan sätter du in den hane du vill ha i paret. Honorna kommer att sitta och ha lite tråkigt, så de blir nöjda med den hane som kommer och sedan vet du också vem som är far till barnen.

•    Besvarat: [ den 19 januari 2007 ] av: Margareta Meijer

  Jag skulle nog sätta ihop kobolthanen med den brokiga honan om hon har verkat "trogen" honom. Och låta lutinohonan sitta med den grågröna hanen.
  
  Själv är jag inte så styrd av färgavel utan tycker det är viktigast att fåglarna är "välkroppade" och har ett sött välformat huvud. Uppfyller dom det och har fattat tycke för varandra så får dom "hållas" ...
  
  Men annars har inte jag heller upplevt något problem med "styrd avel".
  Däremot kan det bli lite oroligt när man sedan släpper tillbaka fåglarna i flocken efter häckningen om dom haft en annan partner tidigare (som dom häckat med).
  Det är ju inte ovanligt att man får plocka ut honan ur häckburen när ungarna börjar komma ut ur holken. Om man inte vill ha ytterligare en kull av paret.
  Hon vill då para sig för sin andra kull och drar till sig sin tidigare partner eller hittar en ny. När man sedan släpper in hennes senaste partner som är klar med uppmatningen av ungarna så kan det bli lite oroligt i flocken.
  Jag har fått skilja av den "gamle" hanen som ville jaga bort den nye partnern och vice versa. Men bara ca en vecka tills häckparet stadgat sig i voljären.

•    Besvarat: [ den 20 januari 2007 ] av: Åsa Fahlgren Medlem av Nordisk Undulatforum

  Ja se, det är olika hur vi gör. Jag har aldrig någonsin tagit ut honan ifrån häckburen förrän ungarna är självständiga. Det bästa är att låta dem få två kullar - så är det normalt i naturen. Därefter brukar jag låta hona och hane vila upp sig utan ungar 1-2 veckor innan jag släpper tillbka dem till voljären. Någon rivalitet från andra hanar brukar inte märkas då. Däremot så händer det då och då att hanar är lite svartsjuka på varandra rörande honor som inte alls häckat nyligt.

•    Besvarat: [ den 20 januari 2007 ] av: Margareta

  Dom tillfällen när jag skiljt av honorna har varit när dom jagat och "gett sig på" dom utflugna ungarna. Det har tyvärr hänt och jag har hört att det hänt andra uppfödare också. Och det trots att jag har stora häckburar.
  Jag vet att en del sätter en pappskiva el. dyl. på burbottnen för att ungarna ska kunna söka skydd men det gör det samtidigt svårare för ungarna att förflytta sig mellan pinnarna, träna flygning m.m.
  Att två hanar velat ha samma hona efter häckningen har bara hänt mig en gång men jag ville ändå berätta vad som kan hända.

•    Besvarat: [ den 20 januari 2007 ] av: Margareta

  Jag kanske ska förtydliga mig.
  
  Det är inte alla honor som jagar sina nyss utflugna ungar men jag har också av andra skäl brutit häckningen efter första kullen (inte alltid).
  Jag har flera honor som vill häcka när dom hör pip från holkarna (samtliga fåglar är i samma rum). En del honor verkar bli rätt stressade och jag vill därför även låta dom få häcka. Skulle jag låta samtliga par ha två kullar var så drar det dessutom ut rätt rejält på häckningstiden eftersom jag "bara" har två häckburar.
  Man blir ju väldigt uppbunden och även om det är väldigt roligt och intressant med häckningen så är det ganska så skönt att få "packa ihop" och bara studera flockens samvaro i voljären.
  
  Vill samtidigt tacka för den här sidan. Jag lär mig hela tiden och hoppas kunna bidra med mina erfarenheter också.
  

•    Besvarat: [ den 20 januari 2007 ] av: Pernilla

  Tack för era svar! Verkligen bra forum det här är med snabba svar och mkt kul att höra era erfarenheter. Jag gör nog så att de två blå sätts in i häckningsbur.
  
  I ett av mina tidigare par hackade honan ungarna i kull 1, så det blev ingen kull 2. Jag flyttade honan när alla ungarna hoppat ut., hanen matade själv upp ungarna färdigt. Ungarna såg då ganska tråkiga ut i fjäderdräkten på huvudet främst, men de var faktiskt ganska ok igen när det var dags att flytta hemifrån. Märkte en hög frekvens av parningar då jag satte in hanen i voljären och han fick träffa sin fru igen. Tänker att de inte kände sig riktigt färdiga med häckningen.

Där inte annat sägs har Sophie Wahlund översatt texterna till svenska.
Undulatsidorna ägs och drivs av Palle Frejvald.
Återgivning av text och bilder är endast tillåtet efter skriftlig tillåtelse!
© Copyright 1998 - 2024