•    Rädd Is
  Skapat: [ den 13 december 2006] av: Alexander
  Hej!
  
  Jag skriver en ny tråd för att få uppmärksamhet.
  
  Jag ska berätta hela situationen vad gällande min lille kompis Is (som är mellan 4 och 5 månader gammal).
  
  Jag skaffade Is för strax över en vecka sedan. Som naturligt så var han ganska så tystlåten och rädd för det mesta i ett par dagar, helt förståeligt. Is har idagsläget mycket mindre rädd, men lite av hans rädsla sitter kvar. Han äter duktigt och jag har sett han dricka vatten, jag vet dock inte om han har smakat på stenarna han har i sin bur. Jag och han tillsammans har gjort framsteg, men jag vet inte riktigt hur han ska bete sig när jag göra vissa saker med han. Som ex. jag byter vatten åt honom varje dag och han har vant sig mer och mer med det, han blir inte lika rädd som i början. Nu sitter han på sin vakt och är redo att röra sig och ev. flyga (sitter på spänn) när jag byter vatten. När jag ska byta/fylla på mat åt honom blir han mer rädd, det kan tänkas bero på att matskålen finns vid han favoritpinne i buren, han flyger till andra sidan buren varje gång. När jag tränar med honom brukar jag föra in handen i buren utan godis eller mat. Jag brukar succesivt få handen ännu längre in, så pass långt in att jag nästan nuddar honom, men... Han ser utt att bli trött.. Vad kan detta bero på? samma sak gäller med hirs och en hög mat i handen, han verkar ointresserad. Igår efter jag provat med hirs så var även då ointresserad så vi avslutade tränandet och jag lade den lilla stumpen hirs jag tränade honom med i matskålen. Idag när jag kom hem såg jag att hirsen var flyttad i skålen men helt oäten, han har inte smakat på det. Tyckar han inte om hirs? Vad ska jag då i så fall prova med för mat/godis ev. metod. Att vidröra honom när han sitter och är trött har jag inte testat. Jag arbetar 7-16 vardagar, och det är först när jag kommit hem jag kan umgås med honom..
  Kanske är mitt problem att han inte fått ställa sig in i sin nya bostad och omgivning och då jag framstår som framfusig för honom?
  
  Har ni något tillvägagångsätt att rekomendera. Kanske något tips eller upplysning?
  
  Som jag nämt i alla mina inlägg - jag tycker om min Is och han ska få det bästa av allt, så gott det går.
  (är även lite ivrig på att få honom handtam)

•    Besvarat: [ den 13 december 2006 ] av: Åsa Fahlgren Medlem av Nordisk Undulatforum

  Ditt problem är att du är egoisitisk. Du har skaffat en liten undulat som är ett flockdjur. Du begär av fågeln att den ska se dig som sin flock och nöjt sitta och vänta hela dagen för att du ska få ha en liten mysig stund med den på kvällen.
  
  Det du sysslar med kallas på ren svenska för djurplågeri och är förbjudet enligt djurskyddsförordningen. Din skyldighet är att omgående skaffa en undulatkompis till Is eller vara hemma med honom på dagarna.
  
  Kanske tycker du att jag låter vrång men det är på detta sätt det förhåller sig. Is kan aldirg bli en lycklig fågel om han sitter ensam hela dagarna.

•    Besvarat: [ den 13 december 2006 ] av: Alexander

  Du har antagligen helt rätt (det låter helt vettigt). Men varför säger då folk runt omkring på forumet att man ska ha fåglarna skilda (olika burar och olika rum)under tämjingsprocess, se länken t.ex -> http://undulatsidorna.se/undulatselectse.asp?ID=91 ? Dom är ju skilda åt och är då ensamma också. Är inte det att lämna dom ensamma också? Jag har naturligtvis tänkt skaffa en till och jag läste en del här före jag skaffade undulat, därför skaffade jag inte två. När denna hemsidas tips och råd inte stämmer jämfört med det du talade om för mig är det inte så lätt. Att läsa en lagbok innan man gör något hör ju inte till vardagen. Men som sagt, han ska absolut få en vän. Vilket kön på rekomenderar du?
  
  Vilseledd..
  
  MVH Alexander

•    Besvarat: [ den 14 december 2006 ] av: Kickan Medlem av Nordisk Undulatforum

  Hej Alexander!
  Jag är bl a den skyldiga till att säga att man ska ha en undulat ensam i egen bur och eget rum under tämjningen. MEN då under förutsättning att man har tid till fågeln. Jag var kanske inte tydlig med det när jag skrev om det sist. I så fall ber jag om ursäkt för det.
  
  Jag tror att det finns två orsaker till att du inte tycker du har framsteg i den takt du förväntar dig med Is. Dels det Åsa skriver om att han sitter alldeles för mycket ensam. En undulats aktiva tid på dygnet är dagtid - och då är du inte hemma. Bästa tämjningsresultat får man när man har full uppmärksamhet av fågeln, dvs på dagtid när den är som mest pigg och alert. Dessutom går det så lång tid mellan träningspassen att han hinner glömma vad han "lärt sig" mellan gångerna. Hade du t ex bytt vatten till honom 10 ggr under en dag hade han fortare vant sig vid det än när det nu sker 1 ggn/dag (Jag menar ju inte att du behöver byta vattnet 10 ggr/dag förstås... men man kan ju göra det för att vänja honom).
  
  När vi skaffade vår första undulat valde vi att göra det under semestern då vi alla var hemma flera veckor. Då hade vi all tid i världen att tämja henne och det gick i ett nafs. Att det gick i ett nafs berodde också på, och det kan kanske då vara orsak nummer 2 till ditt "bekymmer" att vi köpte vår tös direkt hos en uppfödare som hanterar sina ungar i holken.
  
  Dessutom byter då bara ungen miljö en gång och inte minst två som ju sker när man köper en unge i butik. Undulater är mycket känsliga för miljöombyte och därför är det en mycket otryggare fågel man får i butik än om man hämtar den direkt hos en uppfödare. Hos uppfödaren kan man dessutom mer säkert få en fågel av det kön man önskar. I en zoo-butik finns det alltför många affärsbiträden som inte vet något om det de säljer tyvärr... Ytterligare en fördel med att köpa undulaten direkt hos uppfödaren är att man kan vara säker på åldern. Det finns många som blivit lurade i butik och fått en betydligt äldre fågel än vad som uppgivits, både pga okunskap och säkert också för att bli av med sina exemplar i butiken. Nu kanske jag skrivit allt detta i onödan om du nu skaffade Is hos en uppfödare...
  
  
  Efter vår semester var läget så att skol- och arbetstider ligger så att vår undulat inte behövde vara ensam mer än högst 4-5 timmar högst 4 dagar/v. Sedan skaffade vi en pojkvän till henne och sedan dess har hon fortsatt vara precis lika tam (många tror att de blir mindre tama när de blir två).
  
  Hur som helst skulle jag nu råda dig att försöka ta semester (kanske kan passa över jul) så att du kan ägna mycket tid till Is. Att skaffa undulat är som att skaffa en hundvalp - det är att få en bebis i huset. (En hundvalp skulle man ju inte drömma om att låta vara ensam hela dagarna...) Is tror jag då mycket snabbare blir tam och sedan kan du skaffa honom en kompis. Kan du inte ta ledigt så kan du skaffa en kompis redan nu. Det går att tämja två undulater samtidigt men det kräver mycket mer tid och tålamod...
  
  När det gäller kompis så kan du både skaffa en hane eller en hona till, om du är säker på att Is är en hane. Hanar går i regel bra ihop både med sitt eget kön som med det motsatta. Två honor samsas dock sällan.
  
  Sätt gärna in en bild på Is där man ser hans vaxhud tydligt utan blixt så kan vi hjälpa dig könsbestämma om du är osäker. Blir han rädd för kameran kanske du ska avvakta lite med det.
  
  Lycka till nu och jag ser framemot att få följa fortsättningen för lille Is!
  
  Mvh Kickan
  
  

•    Besvarat: [ den 14 december 2006 ] av: Alexander

  Det är ingen som behöver be om ursäkt, ingen har ju ju gjort ett medvetet fel. Jag har varit vilseledd och frågade i ganska god tid om råd. Jag vill ha all hjälp jag kan få. Jag ska ta bild på Is så könet kan avgöras, jag ska bara låna en kamera. Is är en dubbelfaktor och vit som snö, världens sötaste. Någon längre semster kan jag inte ta men däremot kan jag gärna skaffa en vän åt Is. OCh du nämde att det tar längre tid att tämja två fåglar, inte mig emot bara som har det bra. Vad det gäller att ge om tid och uppmärksamhet så kommer dom få samma dos av det som innan och det mesta jag kan. Men det är okej? Med samma dos som innan när de är två?
  
  Tackar hjärtligt för råden.
  MVH Alexander Hammarström

•    Besvarat: [ den 14 december 2006 ] av: Kickan Medlem av Nordisk Undulatforum

  Hej igen!
  När man har två undulater behöver man inte vara orolig för att de är ensamma, de har ju varandra!
  "Dosen" sällskap av dig räcker alltså men som sagt kan tämjning ta lång tid då... både för att den inte blir så intensiv och för att de är två samtidigt. Men det viktigaste är ju att de blir så pass hanterbara att de kan komma ut på flygturer. Sedan är det ett rent nöje att kolla in deras samspel och upptåg även om de inte blir så tama.
  Mvh Kickan

•    Besvarat: [ den 14 december 2006 ] av: Åsa Fahlgren Medlem av Nordisk Undulatforum

  Jag anser själv inte att det är svårare att tämja två undulater samtidigt än en. Eftersom de är flockdjur ger de varandra trygghet och vågar hellre utforska människornas värld tillsammans. Man kan tänka sig själv om man är lite rädd för något - det är lättare att klara av spärrarna om man har sällskap.
  
  Jag håller 70 undulater i voljär och de unga fåglarna går utmärkt att tämja där inne. De blir gärna besvärligt närgångna. De äldre däremot håller sig undan i den miljön, om man inte har godsaker förstås - de skulle ju inte drömma om att bara juniorerna skulle få ta del av dem.
  
  Om du skaffar en kompis till Is (kanske en Sol som kontrast? ) så är det ju ingeting som hindrar att du umgås med dem en och en i början. De viktiga är att de har sällskap av varandra när du är borta.
  
  Sen är det ju så här med undulater att de är mycket sällskapskrävande om de inte har en kompis. Jämförelsen med en hund är bra - inte mer än 4 timmar ensam. Har man däremot två undulater så kan man med gott samvete åka bort över helgen. Man ser till att de har mat och vatten, sätter en timer på radion och belysningen och de klarar sig bra och mår bara fint.

•    Besvarat: [ den 15 december 2006 ] av: Alexander

  Jag har skaffat en till undulat nu, en tjej. Hon fick heta Hulda på min flickväns begäran, önkemål kanske man ska kalla det. I alla fall, helt otroligt vilken skillnad det blev på Is, han verkade piggare, gladare och aktivare. Jag har dock inte provat handen en någon form av träning ännu. Tjejen Hulda, hon är hemskt livligt (inte bråkig) utforkar allt på en gång, golvet alla pinnar, en stege och en pingla, jag tror hon inte missat något. Detta under 7 timmar. Det är nästan så att Hulda är mindre rädd, kan det möjligen bero på att hon kom från sällskap till sällskap? Kanske Is hade gjort lika om han kom från sällskap till sällskap. Men Is verkar lite blyg för nya tjejen också, han håller gärna avstånd från henne medans hon är på han och vill greja hela tiden (på snällt vis). Jag frågade på zooet där jag skaffat båda fåglarna ifrån hur stor risken är att de får småttingar. Den var stor redan på en gång, stämmer detta? Men hon nämde också att så länge ingen holk finns så är risken mindre. Men som hon sade "Är dom riktigt sugen så fixar dom det utan holk". Men tryggheten med att jag kunde skaffa en hona till Is var att om det skulle bli ungar så skulle zooet köpa alt. få dom av mig, om det är så att jag inte vill ha fler fåglar när det väl händer.
  
  MVH Alexander.

•    Besvarat: [ den 15 december 2006 ] av: Kickan Medlem av Nordisk Undulatforum

  Grattis till en sällskapsdam åt Is! Han verkar gilla läget bättre nu...
  Hoppas nu att det är två hanar eller en av varje sort. Det finns exempel på att två honor samsas men det är som sagt oftast stridigheter mellan dem. Honor är nämnligen i regel flockledare i en undulat flock (åtminstånde i fångenskap). Det är kanske det du redan nu märker om du ser att Hulda verkar mer "gåpåig" och att Is backar lite.
  
  Vad du också kommer att märka är att undulatdamer gärna gnager på mycket. Låt dem därför ha färska grenar av frukt- eller lövträd i buren att både sitta på och gnaga på. Beteendet kommer sig av att de instinktivt förbereder bomaterieal, smular sönder trä till ett mjukt underlag till bohålan.
  
  Vilket gör att vi osökt kommer in på undulaters fortplantning. Jag tycker nog att affärsbiträdet överdrev lite. Ett undulatpar häckar nästan uteslutet bara om de har tillgång till en holk. Mao tror jag inte att du behöver vara orolig för att det ska bli ungar om du inte vill. Undulater blir könsmogna vid 4-5 månaders ålder men får absolut inte låtas häcka förrän de är 10-12 mån. Även om man inte sätter en holk till undulater så kan honan lägga ägg på burbotten, men i så fall kan man ta bort dem. Det kan vara precis tvärtom också, vårt par vill inte häcka hur vi än bär oss åt för att stimulera/understödja det...
  
  Att Hulda verkar mer aktiv hör nog också till hennes kön (hur gammal är hon, könet på en undulat är vanskligt att bestämma innan de är könsmogna, erfarna uppfödare är dock duktiga på att göra det innan). Honor är mer aktiva än hanar (är min uppfattning) Att hon verkar mer orädd kan ju bero på att hon är hanterad i holken där hon fötts upp medan Is kanske inte blivit det. Det bådar gott i alla fall!
  
  Nu skulle det verkligen vara roligt att få se en bild av de tu!
  
  Mvh Kickan

•    Besvarat: [ den 15 december 2006 ] av: Alexander

  Det är nog en dam jag fått tag på, den var hemskt bitsk vid tillfångatagandet när den skulle tas hem. Biträdet sade att det var en dam, kännetecken pekade på det. Åldern är oviss, 4-5 månader. Gäller båda, kanske 6 månader. Ska ta fram kameran NU meden gång så jag inte glömmer. Det verkar jättebra hittills, Hulda verkar inte rädd. Jag provade prata med den och den svarade emellanåt, ett liten kvitter eller doft tjut. Hande verkade den inte heller speciellt rädd för, hon håll koll på den men inte att hon skulle vara beredd på att flyga eller flytta sig. Is satt i bakgrunden, men samma rädsla ovilja att komma närmre. Som sagt, detta tar tid och för mig är det okej . Ska ut och plock några grenar från en björk, eller rekomenderas andra träd? Löven blir det kämpigare med, dom har ju ramlat av pinn och multnat bort. Kan man köpa lövträdsgrenar på blomsterhandel, kanske zoo?
  
  MVH Alexander

•    Besvarat: [ den 15 december 2006 ] av: Kickan Medlem av Nordisk Undulatforum

  Det räcker gott och väl med björk utan löv, björken brukar vara en favorit. Den kan ju vara lite svårt att hitta med löv nu... . Men till tidig vår kan du ta in ett "ris" för att låta stå i vatten och slå ut. Undulaterna kommer att älska dessa små nyutspruckna ljusgrönan blad. Tänk bara på att det du plockar i vår natur inte finns nära en väg förorenat av avgaser eller annan "skit". Jag hade aktat mig för grenar från en blomsterhandel - de kan vara behandlade på olika sätt för längre hållbarhet.
  
  Ja, av beteendet att döma låter det som att Hulda är en dam... Damer kan ju vara lite bitska ibland
  
  Mvh Kickan
  
  
  

•    Besvarat: [ den 16 december 2006 ] av: Åsa Fahlgren Medlem av Nordisk Undulatforum

  Vad skönt att is fått en fru - jag är säker på att de blir lyckliga. Idén om att Hulda är mindre rädd just för att hon kommer från sällskap till sällskap tror jag mycket väl kan stämma.
  
  Ang grenar kan du redan i januari sätta björkris eller annat lövträd i vatten inne så kommer det attraktiva löv på dem. "Vinterbladen" blir ljust gula, men är väldigt goda. Annars är tall bra att ta in på vintern.

•    Besvarat: [ den 16 december 2006 ] av: Åsa Fahlgren Medlem av Nordisk Undulatforum

  Ang småttingar:
  Om honan har tillgång till en holk går hon in i den och vistas i mörker några dagar. Hennes hormoner ställer då om sig och äggproduktionen kan börja. Det är detta som gör att det är så enkelt att styra om man vill ha ungar eller inte. Ingen holk, inga ungar. Visst händer det att det kan komma ett ägg på burbotten ändå, men då tar man bara bort det.

•    Besvarat: [ den 16 december 2006 ] av: Alexander

  Hejsan allihopa!
  
  Låter ju kanon det här . Hemskt bra med ett forum! Jag bor nära skogen så jag har tillgång bättre kvalité av björk. Is har bättrat sig ännu mer nu, när Hulda sjunger ut hänger Is på en del. Vad gällande ett tips att låta henden "leka" med deras lekssaker i buren var ett bra tips, detta hände mig utan att det var meningen. Jag skulle flytta på en pinlga så att det var i bättre höjd och läge i förhållande till pinnen (tre färgade nät liknande bollar och en pingla på slutet) . Då smög sig Hulda fram under ifrån på en annan pinne och började nafsa på pinglan. Is är fortfarande passiv, han sitter på sin pinne, flyger och flyttar sig sällan. men det går väll till sig?
  
  Kamera bortglömd igen. Ska komma ihåg det idag!
  
  MVH Alexander

Där inte annat sägs har Sophie Wahlund översatt texterna till svenska.
Undulatsidorna ägs och drivs av Palle Frejvald.
Återgivning av text och bilder är endast tillåtet efter skriftlig tillåtelse!
© Copyright 1998 - 2024