Uppfödning mm. | | | Foder | | | Arv och färglära | | | Varieteterna | | | Sjukdomar | | | Böcker | | | Historia | | | Sällskapsundulater | | | Användarnas ord | | | Politik och filosofi | | | Förstasidan |
Jag tror jag har skrivit det tidigare - en gammal undulat som bara umgåtts med människor vet själv inte riktigt vad den är, undulat eller människa? En undulat som levt ensam så länge mår inte dåligt av att fortsätta med det, bara den har människor runt omkring sig. Problemet är om man är borta hela dagarna.
Din berättelse bekräftar ju att man inte ska vänta så länge med en kompis, utan alltid skaffa två tidigt. Man vet aldrig när man själv kan få tidsbrist.
Ditt problem nu blir nog Kalle. Du kanske tycker det låter galet, men jag skulle nog skaffa en ung dam åt honom och låta Bamse bo i sin egen bur. Då tror jag alla blev nöjda.
Den skadade klon undrar jag över - tror du att de hade bråkat rent fysiskt? Det låter konstigt att en unge skulle skada den äldre undulaten. Kan han inte ha fastnat i något?
Hej Marie!
Jag tror att tillvänjningstiden kan bli mycket lång när Bamse varit ensamundulat i sex år. Jag kan aldrig låta bli att tro att han mår bäst av en undulatkompis, men att det måste vara utifrån hans förutsättningar - att han, som du skriver, måste ha lite lugn och ro också.
Kanske utvägen ligger i att de bor i var sin bur och är ute och flyger tillsammans när du märker att Bamse tycker det är OK (annars är ute och flyger var och en). För visst, inte ska han bli stressad och känna obehag av en kompis. Samtidigt innebär ju ett "undulatparförhållande" (liksom alla andra par- och flockförhållande, djurs som människors ett givande och tagande samt anpassning. Jag tror också att Kalle kommer att lugna ner sig i takt med att han blir äldre.
En ung-undulat som Kalle är ju mycket aktiv, som du beskriver, och full av energi. Den ultimata lösningen är kanske en ung dam till honom, som Åsa föreslår, som han kan lägga all sin energi och uppvaktning på. Då får ju Bamse ändå "njuta" av undulatsällskap men mer som betraktare/åhörare än som en del av det själv.
En del av dina "problem" kan också bero på en olycklig kombination av undulatpersonligheter. Varje undulat har ju sin egen personlighet och karaktär och din "kombination" kanske inte råkat bli den mest lyckade (och så´nt kan man ju aldrig veta i förväg) men jag tror ändå att detta på sikt löser sig - även om de får förbli särbos.
Om Kalle verkar frustrerad och inte trivs med särbolösningen ska du kanske överväga dam-alternativet för hans del (om du nu har fortsatt förtroende för våra råd här på sidan...
Fortsatt lycka till och fortsatt nöje med dina undulater - för visst är de trevliga husdjur.
Tycker Kickan
min undulat har tappat många flädrar.8 ving pennor och massvis med småfjädrar.hon är ungefär3 månader gammal.hjälp!
Hej Jennifer!
Du ska egentligen ställa din fråga i en egen tråd. Annars blir det en enda röra i frågorna här...
Att din undulat tappar fjädrar är helt normalt, det kallas att de ruggar. Det gör de flera gånger om året. Är din undulat dessutom kring 3-4 månader så hör det till att den byter sin fjäderdräkt för första gången från unge till ungfågel. Det innebär att du också kan se en förändring i fågelns färger, bl a kommer det nu fram en gul eller vit mask (ansikte) beroende på om din fågel är i blå eller grön serie färgmässigt. Så lugn... allt är som det ska!
Mvh Kickan
jag har visst förtroende för er absolut, det är bara så typiskt att jag har sån otur...jag tror bamse hade fastnat i buren då kalle jagade honom hela tiden. men jag ska avvakta och se vad som händer..nu är det synd om båda lite, men det ordnar sig till slut det vet jag. jag blev bara så ledsen att detta händer mig då jag vill så väl......nu sitter bamse här i lugn och ro och undrar vad jag skriver till er...men han är lite lugn i dag också, tror ni det är okej...han blöder inte mer och har kvittrat och sjungit.kalle satt och kallade lite på bamse också men han har slutat nu...vi får se vad som händer....jag hoppas att kalle lugnar sig som ni sa, så att de kan bo tillsammans igen. hälsn. marie olsson
nu sitter bamse här på min data skärm och pratar.. bamse puss puss puss, bamse bamse, buspippi, mammas pippi,,puss puss puss....det blir nog bra det här iallafall....sa marie olsson
Du har ju uppenbarligen lyckats uppfostra en pussig undulat. jag tycker att du ibland ska ta kalle till ett annat rum (så att inte Bamse blir sotis) och fostra honom på samma sätt. Då har du i alla fall skapat de bästa möjligheterna för vilken lösning du än väljer permanent.
tack så mycket Åsa, jag känner också att jag måste ta mig tid att få kalle tam...idag väljer min äldre hane att gå in till kalle igen...undrar varför? han kanske vill ha hans sällskap iallafall. ska jag låta honom vara där eller ska jag sätta in honom i sin andra bur så han får lugn o ro?
Om han väljer Kalles sällskap så låt honom vara där. När du är hemma själv kan du kanske låta båda burarna stå öppna? Om du är borta hela dagen tycker jag att du ska hålla dem i var sin bur tills du ser hur det hela utvecklar sig, så att du inte kommer hem till ytterligare en besvikelse, men annars låter det som ett gott tecken.
jag låter burarna vara öppna alltid då jag är hemma, jag brukar låta bamse få flyga själv en liten stund och sedan släpper jag ut kalle...dem biter lite mot varandra men inget allvarligt än så länge...jag har också satt dem i var sin bur på natten ,men bamse blev inte så glad...han trivs nog bättre i sin vanliga bur... en annan fråga...kan jag köpa en ny bättre bur till dem om allt faller ut väl eller det är stressande att byta bur och saker och så till dem? tack marie olsson
Där inte annat sägs har Sophie Wahlund översatt texterna till svenska.
Undulatsidorna ägs och drivs av Palle Frejvald.
Återgivning av text och bilder är endast tillåtet efter skriftlig tillåtelse!
© Copyright 1998 - 2024