Uppfödning mm. | | | Foder | | | Arv och färglära | | | Varieteterna | | | Sjukdomar | | | Böcker | | | Historia | | | Sällskapsundulater | | | Användarnas ord | | | Politik och filosofi | | | Förstasidan |
Hej Mailin!
Grattis till framgångarna så här långt!
Jag tror att de nya intressanta miljöerna/sittplatserna just nu är intressantare för undulaten än du är. När nyhetens behag lagt sig lite blir du säkert intressantare igen. Jaga inte utan sitt i närheten och pyssla med något spännande. Låt honom/henne komma till dig. Om inte annat brukar man bli intressant vid matbordet när man äter något...
Tålamod är honnörsordet när det gäller undulattämjning. Träna många kortare stunder per dag i stället för få och långa. Se till att varje träningspass avslutas positivt, alltså inte med en skrämd fågel. Om du jagar den för att få in den i buren blir den förstås inte intresserad utan avvisar dig när du försöker få kontakt när den är ute, särskilt när den inte vill in.
Är undulaten ensamfågel nu så kommer kompisen (som jag förutsätter att du kommer att skaffa till den) att härma din nuvarande fågel (när den blivit riktigt tam)och på så sätt också lättare bli tam.
Sedan kan man alltid se begreppet tam på olika sätt. I mina ögon är en fågel tam när man med lätthett hanterar den i och utanför buren och att den är orädd och trygg. Att en tam undulat inte alltid föredrar människans sällskap före sina artfränders (sitter hellre hos den/dem än hos mig oftast) innebär ju inte att den inte är tam utan att den är en normal undulat. Vi har själva en supertam hona som ofta kommer till oss men också föredrar att vara hos sin flock (tre st till).
Lycka till!
Mvh Kickan
Där inte annat sägs har Sophie Wahlund översatt texterna till svenska.
Undulatsidorna ägs och drivs av Palle Frejvald.
Återgivning av text och bilder är endast tillåtet efter skriftlig tillåtelse!
© Copyright 1998 - 2024