•    Biter i allt :s
  Skapat: [ den 21 juni 2009] av: celina eliasson
  Hej
  min fågel biter väldigt mycket i saker. Jag vet att det är bra för honom, men det blir jobbigt. Han biter sönder sin klätterställning som är av trä. Den har fallit sönder flera gånger och man får aga den om och om igen, men han hinner bite ner den så snabbt. Han biter också i tapeten, vilket blir väldigt fult. När han gör det tar vi bort honom därifrån, men säger först åt honom. Men efter en stund flyger han dit och biter igen. Ibland sitter han på gardinstången och biter och ibland på tavlor. Han biter på alla leksaker han har. Är det normalt att han ska gnaga så mycket? Hjälp mig tack!

•    Besvarat: [ den 22 juni 2009 ] av: Kickan

  Hej Celina!
  Är du säker på att det är en hane? Det brukar vara honorna som är värst på att gnaga i saker. Detta är ett instinktivt beteende för dem särskilt då de är i häckningskondition eftersom bitandet då syftar till att tillverka bohåla och bomaterial.
  
  Om du inte provat innan ska du ge din undulat färska grenar av våra svenska träd som äpple, päron, bok, asp, björk etc. De ska vara färska så du får byta ut dem efter hand som de torkar någon gång i veckan eller varannan. Då är de lagom sega och bökiga att dra och slita i med näbben. Det är också nödvändigt för näbbens slitage att undulater får bita och gnaga i grenar. Sittpinnarna i buren ska också vara av frska grenar från naturen. Bygg också klätter- och lekställningar av grenar så är det bara att bygga nytt när de gamla bitits sönder.
  
  Är din fågel ensam kan en undulatkompis också vara distraherande för allt bitande. Med en kompis riktas uppmärksamheten och sysselsättningen mer mot henne/honom. Dessutom mår undulater allra bäst av att vara flera.
  
  Lycka till med bitandet!
  
  Mvh Kickan

•    Besvarat: [ den 25 juni 2009 ] av: Mimmi

  Hej
  Jag instämmer i allt som Kickan skrivit. Undulater ska inte vara ensamma - de är flockdjur.
  
  Tips på lekträd och leksaker mm kan du få på undulatprat:
  http://www.undulatprat.se

•    Besvarat: [ den 27 juni 2009 ] av: celina eliasson

  hej!
  tack för svaren
  Jag tror att det är en hane men det är ganska svårt att se. För hans näbbrot ser ibland rosa ut och ibland blå ut men oftast både och. Han är drykt ett år nu så man borde inte behöva undra.. Är det nån skillnad på näbbrotsfärgen om han är en regnbågsundulat? Han har en äppelträdsgren i sin bur, men den vill han inte bita i men vi kan prova att sätta dit en till, eller en ny och se om hans intresse ändras Vi har haft han i snart ett år och funderade på att köpa han en kompis efter ett halvår. Men på affären sa de att det inte var någon bra ide för att han troligen inte skulle tycka om att ha en till fågel i sitt revir. Han skulle troligen antingen bita ihjäl eller skada den andra fågeln sa de. Så vi ändrade oss.
  Jag kan tyvärr inte lägga upp bild på honom för det blir ett internt fel då??? Men ja.. I solljus eller bra lampljus ser han ut som en kille annars i skugga eller nånting ser han ut som en tjej.

•    Besvarat: [ den 28 juni 2009 ] av: Kickan

  Hej igen Celina!
  Det är märkligt att man i en zoobutik ger så felaktig information om att skaffa en undulat till. Inget gör en ensam undulat lyckligare än en kompis! Klart att man kan behöva göra sammanförandet succesivt eftersom en ensam undulat inte är van att umgås med artsfrände.
  
  Har själv nyligen lämnat en av våra ungar till en äldre ensam hona som varit ensam i många år och det har gått jättebra. De fick bekanta sig i varsin bur först för att sedan träffas under flygturer för att sedan flytta ihop i en ny gemensam större bur.
  
  Viktigt är dock att det blir ett lämpligt kön. Har man en hona ska man skaffa en hane. Det är i regel inte så lyckat med två honor. Har man en hane kan man skaffa en hona eller en hane. Två hanar går bra ihop. Är du osäker på om du har en hane eller en hona är det alltså säkrast att skaffa en hane.
  
  Som du beskriver din undulats vaxhud låter det som en hane som är lutino eller albino (helt gul eller helt vit med röda ögon) eller danskbrokig. Dessa varieteters hanar har en rosalila vaxhud jämfört med alla andra hanar som har klarblå, och det är riktigt som du säger att könet ska kunna ses vid 1 års ålder.
  
  Honor har oavsett varietet ljusblå/vit eller brun vaxhud. Färgen kan skifta beroende på om hon är i häckningskondition eller inte.
  
  Det finns länkar här med bra bilder på vaxhudar som kan vara till hjälp för att bestämma kön på din undulat.
  Se: http://www.undulatsidorna.se/undulatselectse.asp?ID=65
  
  Mvh Kickan

•    Besvarat: [ den 30 juni 2009 ] av: celina eliasson

  tack så mycket nu känner jag mig nästa säker på att det är en hona Men om jag vill ha henne att prata så ska man väl ha undulaten ensam visst är det så eller har jag fått det om bakfoten?

•    Besvarat: [ den 1 juli 2009 ] av: Kickan

  Hej Celina!
  Det är säkert så att det är lättare om undulaten är ensam men det går också att lära två prata.
  
  Min meninig är i alla fall att det ätr viktigare att man har en lyckig undulat (dvs att den har sällskap av minst en annan undulat) än att den kan prata (för det har den inte själv någon glädje av att kunna göra, det är bara för att människors behov ska uppfyllas).
  
  Mvh Kickan

•    Besvarat: [ den 1 juli 2009 ] av: celina eliasson

  okej, tack igen
  jag ska försöka hitta en fin hane, så hon har någon att umgås med. Hon är redan ganska så tam, men jag undrar kommer hon att bli mindre social med oss om vi skaffar en till? Kommer hon fortsätta komma upp på handen och dusha? Hon har blivit jättebra på att dusha nu. Jag hoppas att hon inte slutar vara tam om jag ger henne sällskap...

•    Besvarat: [ den 1 juli 2009 ] av: Kickan

  Hej Celina!
  Vi har 4 undulater, 2 hanar och 2 honor. Vi köpte först en hona som vi gjorde riktigt tam innan hon fick en pojkvän. Han var vuxen och "vild" från en voljär men blev snabbt handtam inte minst därför att han såg vad vår första hona vågade.
  
  Därefter har vi köpt ett par till och de har också blivit handtama. Den allra tamaste första är lika tam som alltid, hon badar i vasken hoppar runt på matbordet bland talrikar och grytor, sitter på oss etc etc.
  
  Om hon inte vill sitta på oss eller göra något vi tycker för stunden beror det inte på att hon är mindre tam utan på att hon helt enkelt inte vill. Klart att hon vill vara med sina undulatkompisar men också med oss.
  
  Mvh Kickan

•    Besvarat: [ den 2 juli 2009 ] av: celina eliasson

  okej tack så mycket
  jag har nu min nya undulat hona som är tre månader. När hon kom blev våran hane ganska sur och det är han fortfarande. Men det är för att han har varit utan sällskap i ett år och blev förvirrad när det var en fågel hos han. Men jag tror att han börjar bli mer possitiv x) Honan lärde sig på en gång, för att hon kollade vad han gjorde. (hon satt på min hand första dagen :D) Jag blev super förvånad för min hane är och har varit ganska så svår att tämja. Det tog en månad innan han satt på handen, och han sitter inte så mycket på bord, (efter ett år) Men han det händer men inte ofta. Han är väldigt rädd för allt :s Men jag hoppas att han nu oxå kollar på vad vad den nya honan gör för hon har suttit bredvid mig på skrivbordet nu idag. Hennes första flygtur (yy) Man märker att hon följer efter hanen men han är inte så förtjust i henne än så länge :p men jag hoppas att det blir ändring på det

Där inte annat sägs har Sophie Wahlund översatt texterna till svenska.
Undulatsidorna ägs och drivs av Palle Frejvald.
Återgivning av text och bilder är endast tillåtet efter skriftlig tillåtelse!
© Copyright 1998 - 2024