•    svartsjukedrama?
  Skapat: [ den 30 december 2007] av: Isabella
  Nu har jag fått nog.
  Först lite fakta:
  Jag har två st hanar den äldre är snart två år och är mycket tam. Den andra är drygt ett halv år och har börjat bli tam.. trodde jag. Nu bor de i varsin bur enligt deras egna önskemål. Dagtid är de alltid lösa dvs från 9-22 sen går de själva och lägger sig i varsin bur och jag nattar dom. Den äldre talar och är hemskt förtjust i en klocka och bukar vilja att jag ska leka med den, dessutom tycker han om gos och mys och gillar att sitta vid min mun och lyssna på mig när jag pratar. Tamare fågel får man leta efter.
  
  Nu till problemet.
  Den den tama/ äldre får inte vara med mig och han får inte leka med sin klocka. Så fort han börjar flyga åt mitt håll så kommer den yngre(Kallar honom för Ondskan nu förtiden) och "vallar" tillbaka honom till burarna. Han landar också ALLTID på honom för att få upp honom i luften så han kan "valla" honom tillbaka.
  När vi är alla tillsammans och Ondskan är med så ser man att han är fly förbannad burrar upp sig, kurrar och gnisslar näbb. Den äldre är ju alltid på eller bredvid mina händer eller så hjälper jag honom med klockan. Helt utan förvarning så anfaller ondskan och biter mig Hårt och med alla stjärt fjädrar uppspärrade och slår med vingarna. Han kan bli så arg att han tappar fjädrar. Han vill bara döda kan man tro. Jag behöver inte ens ha varit nära honom. Mina händer är röda och svider. Inte nog med det sen ger han sig på den andra. Ibland låter han inte heller den andra äta Jag har flera mat skålar men han följer efter. Med det är bara ibland.
  Vad ska jag göra? Jag vill inte köpa en till. Ska jag placera om honom så han får en flickvän och försöka med en ny till den snälla. Vill inte det för jag tycker ändå om honom. Dessutom är pojkarna halvsyskon. Snälla nån behöver hjälp fort! (Nu har har fått åka in i buren.)

•    Besvarat: [ den 31 december 2007 ] av: Kickan Medlem av Nordisk Undulatforum

  Hej Isabella!
  Det var mig en ilsken en! Vilka vredesutbrott ! Är du säker på att det är en hane? Honor är ju vanligen "vresigare" än hanar.
  
  Oavsett vilket är ju "Ondskan" i puberteten, Undulater blir könsmogna runt halvåret. Många beskriver då ett hetsigare humör och bitighet hos både hanar och honor. Detta brukar bli bättre med tiden.
  
  Om jag hade varit i din situation hade jag hoppas på bättring när den yngre herren blir äldre. Under tiden hade jag valt att låta dem vara ute och flyga var för sig delar av dagen för att den äldre ska få lite "lugn och ro" ibland och få vara med dig som han vill. Jag hade också låtit den ynger vara ute "ensam" med dig och då jobbat med att få honom tamare och uppmuntrat honom med lek och helt "vänt honom ryggen" när han uppför sig illa. Många som haft bitiga/vresiga undulater vittnar om att det effektivaste är att inte ge någon form av uppmärksamhet som "bestraffning", dvs helt nonchalera det dåliga beteendet och ev lämna rummet. Det är dock inte helt lätt när man blir biten - det gör ju ont och det är ju svårt att undslippa sig ett "AJ ! ". Men att försöka är det bästa.
  
  Eftersom det verkar finnas avundsjuka inblandat i "Ondskans" beteende kan det kanske hjälpa att han får egen tid med dig en ovan. Jag tror dock att de måste fortsätta ha tid tillsammans ute men att de också så länge de själva väljer bor i var sin bur. Servera bara mat inne i deras burar så den äldre får äta i lugn och ro (jag antar att burdörrarna står öppna så de kan flyga in för att äta när de vill).
  
  När de väl verkar vilja flytta ihop brukar det lyckas bäst om man helt om-inreder den gemensamma buren för att minska "revirtänket".
  
  Ja, det är fascinerande undulater kan vara så olika personligheter. Jag förstår att du ändå tycker om den här lille "argbiggen", den finns trots allt en liten charm med en så viljestark liten pippi!
  
  Lycka till !
  
  Mvh Kickan

•    Besvarat: [ den 1 januari 2008 ] av: Isabella

  Hej
  Jo det är en hane i allra högsta grad. Han har klarblå vax hud och utför vissa övningar på en liten leksak.
  
  Det är svårt att få bort honom eftersom att han attackerar om igen det enda som går att göra är att försöka ta honom till buren för att stänga in honom eller "mota" bort honom med något lämpligt föremål i närheten. Jag tål bitandet även om det gör mycket ont men det ät svårt att "vända honom ryggen" eftersom han som sagt attackerar igen och följer efter.
  
  Burdörrarna är givetvis öppna på dagarna, och de går in i varandras burar. Då passar det... Ja ja Jag undrar vad dom rackarna tänker?
  
  Tack för dina goda råd!

Där inte annat sägs har Sophie Wahlund översatt texterna till svenska.
Undulatsidorna ägs och drivs av Palle Frejvald.
Återgivning av text och bilder är endast tillåtet efter skriftlig tillåtelse!
© Copyright 1998 - 2024